Att inte veta – eller göra fel
Jag blir fascinerad av våra mänskliga försvar ibland. Det är så lätt att berätta om ett händelseförlopp, så att det gagnar ens egen personliga vinning – till nackdel för någon annan – utan att vi ens är medvetna om att det är det som händer.
Jag tror att det handlar om att alla människor är beroende av att få tillhöra en grupp. I familjen, yrkeslivet, företagsnätverket, sociala livet eller på nätet. Det kan göra att vi ibland vill säkra vår egen roll i gruppen – FÖRE att be om ursäkt när vi inte kan, gjort eller tänkt fel. Det intressanta är vad det får för konsekvenser i längden…
På en arbetsplats kommer detta i regel fram när en bild står i kontrast till en annan. I företagslivet kan ju uppgifter kontrolleras mot ett annat företag – eller rent utan av ett avtal. I det sociala nätverket kommer ryktet spridas – oavsett om det är på nätet eller i nätverket i stan.
Alla former av glidningar på sanningen leder till minskad tillit. Minskad tillit leder till sämre relationer och dåliga relationer till sämre affärsmässighet och familjeliv.
Min erfarenhet från att ha arbetat i situationer med saker jag omöjligt har kunnat – eller kunnat svara på – har jag alltid svarat ”Jag kan inte svara på det – men jag återkommer när jag tagit reda på det”.
Eller när jag faktiskt gjort en felbedömning att säga det – ”Jag är verkligen ledsen men jag har tänkt/gjort fel här”.
Resultatet av det har lett till en mycket starkare relation efteråt, så att de patient-läkarrelationer eller affärsrelationer håller ännu starkare efteråt.
Jag tror att det handlar om att vi bedömer andra människor som trovärdiga och pålitliga när de också kan erkänna sina uppenbara misstag eller okunskaper. Då kan vi lita på att de även gör det i framtiden och att relationen är så viktig att det går att vara öppen i den.
Mycket av grupputveckling och samarbete bygger ju på stark tillit. Utan den – ingen relation.
Den reflexmässiga reaktionen att undanhålla sanningen förstör relationen. Använder vi hjärnan och tar ansvar för det vi gjort eller sagt, kommer omgivningen se att vi är pålitliga. Den medvetna hjärnan måste kopplas in för att göra detta. Annars reagerar vi med rädsla för att bli utanför och det blir inte bra i längden.